LIVE-SMS: Läs mer » 
GÄSTBOK
Jag har 10 hälsningar (4 privata) i gästboken. Titta & Skriv »
FOTOALBUM
Jag har 15 st bilder
i mitt fotoalbum. Titta »
Blogg-Arkivet
 
2010
SEPTEMBER  2010
AUGUSTI  2010
JULI  2010
JUNI  2010
MAJ  2010
APRIL  2010
MARS  2010
FEBRUARI  2010
JANUARI  2010

 
 
 
 
 
 
Visa de 10 senaste inläggen
 
golismaria är Proffsbloggare

maria kristoffersson

golismaria

KORTA FAKTA

Alias: golismaria
Ålder: 49 år
Civilstånd: Gift
Relation till Vma: Bor här
Sysselsättning: Egen företagare
Blev medlem: 2005-11-15
Senast inloggad: 2010-09-02 11:19
Statuspoäng: 1547.70

Läs mer om maria »
 
. bloggnamn .  Vem är det som vet bäst?
2  SEPTEMBER  2010

Inlandets röst i Umeå?

Kommentarer: 0 st
Nu på morgonen så vaknade jag av telefonen som ringde. Det var Lennart Homlund som undrade var vi skulle vara och debattera idag. Han och jag ska stå på NorrlandsUniversitets tak med vy över Umeå, den växande staden och debattera Inlandets framtid i TV utifrån Umeås befolkningsmål att vara 200 000 invånare 2050 och Inlandets ambitioner att öka tillväxten i energi, skog och turism. Ska bli spännande att både klättra på tak och höra hur han tänker. 




 
2  SEPTEMBER  2010

Emma reunion

Kommentarer: 0 st
Ikväll har vi träffats några gamla Emma Resurs centrum kvinnor och blickat bakåt på vad det var vi gjorde de där magiska åren mellan 1993 och 1999. De år vi verkligen lärde oss jämställdhet, maktstukturer, genusperspektiv och gender. Jag undar om det inte behövs ett nytt Emma igen för  att jobba med dessa frågor igen i vårt lokalsamhälle. Vi ahr knappast gått någonting framåt sedan 1999. Det är allt för små och korta steg som tas för jämställdheten.


 
1  SEPTEMBER  2010

Vad får kommuner och landsting göra?

Kommentarer: 0 st

Lars Lind Swedavia Pratar om kommuner får eller inte får vara med och finansiera flyglinjer. Det finns både hinder och möjligheter för offentliga aktörer att vara delaktiga i ett destinationsarbete. Kommuner får i allmänhet främja näringslivet men inte stödja individuella företag. Lagen är kalibrerad med Eu,s statsstödsreglemente. Enligt EG rätten finns inte hinder för kommuner att ge stöd till flyg.  Enligt Näringsdepartementet så säger man dock att restriktivitet råder. Kommuner får medfinansiera EUs strukturfonder och program. Det betyder att kommunen kan stödja flyg om det är en del av en fond eller program. Kommuner får även gagna och driva turistanläggningar om särskilda skäl finns för det.

För att det ska räknas till brott mot statsstödsreglementet så ska det gynna vissa företag, påverka handeln mellan medlemsstaterna, snedvrida konkurrensen och rikta sig mot specifik verksamhet eller företag. Man kan alltså stödja marknadsföring av en destination då det inte gagnar enskilda. Man kan även främja flygtrafik som gagnar många. Kommuner kan bygga flygplatser naturligtvis men även andra anläggningar som gagnar näringslivet.

En offentlig investerare kan i vissa tillfällen ha möjlighet att uppträda som en privat investerare då EG rätten inte gör skillnad på privat eller offentlig regi. Satsningar ska vara långsiktiga och det ska finnas en tydlig affärsplan.

Kommuner har gjort reklam när man öppnat en ny flyglinje och gjort reklam för resmål. Kommuner kan även stötta flygplatser i andra kommuner och till och med i annat land som Malmö som stödjer Kastrup. Regioner kan stötta flygplatser och flyglinjer.

Här är dagen slut och det har varit givande, lärorikt och intressant och många nya kontakter har knutits.

 

 




 
1  SEPTEMBER  2010

Discover the World

Kommentarer: 0 st

Clive Stacey från Discover the world som är researrangör som flyger direkt mellan Kiruna och London berättar om deras etablering. They started a few years ago. They are selling trips to Lappland for many years and were seeing a increesed need of direct flights. It became fashionable to visit the Icehotel for more and more people in the United Kongdom. Charter was the thing, and SAS was the company that had a good namn in UK. Tuesdays cnd Saturdays are most popular travelling days. The first year 62 % incresed travelling to Kiruna. Theyn use the word Lapland and the Icehotell as a unik sellingpoint. On line marketing thow its easy to follow, use on facebook as a update and evaluate.

SAS flyger från Arlanda till Heatrow reguljärflyg på morgonen, sen flyger de Kiruna och tillbaka till London för att återvända till Arlanda på kvällen.





 
1  SEPTEMBER  2010

Turismen i Sverige ska fördubblas inom 10 år.

Kommentarer: 0 st

Linda Eriksson Visit Sweden. Vad kräver en researrangör av en destination?

Visar på ett metodhjul som de tagit fram för destinatoner att nyttja. Finns på deras hemsida. Företag kan mäta var man ligger i exportmognad genom att besvara ett frågebatteri på Exportmognad.se

Sen kan man gå in och titta på olika åtgärder för att nå längre, få tips och idéer och hänvisningar till rådgivande funktioner. OBS! Det finns en widget på deras hemsida som vi kan lägga på våra egna sidor i destinationen.

Researrangören har sina krav som: Standard på boenden, prislägen, samverkan på destinationen, hålla det man lovar etc

Webbsökande kund har sina krav: Inspirerande texter, uppdaterad levande information, levande bloggar från besökare, tips från de som besökt tidigare, beskrivningar av resor och transporter, innehåll i produkter, bilder och kortinfo om basfakta. Miljövänligt resande blir mer och mer viktigt.

Bokningen ska vara enkel, språkanpassad och tydlig och man ska snabbt få bekräftelse dygnet om. Annars går kunden till annan destination.  

Ett stort problem är att internationella gäster måste tulla sina bagage och checka in dem igen för att mellanlanda på Arlanda, det är bara möjligt att få bagaget hela vägen med SAS.

Man måste jobba ett år i förväg för att sälja resor en säsong.

Det finns en Nationell strategi framtagen för hållbar tillväxt för företag och destinationer på den internationella marknaden. Destinationsutvecklingen ligger i fokus och är prioriterat. Det finns fler verktyg då det ska skaps ett destinationsutvecklingsbolag Swedish Destinations, som ska hjälpa destinationer att utvecklas.

Jag inser att väldigt mycket finns att hämta hör för att lägga upp metoder för vårt arbete i Destinations Södra lappland och många analysverktyg finns att ta del av. Vi behöver inte utarbeta egna eller ta hjälp av konsulter om detta då vi kan nyttja det som redan finns i så mycket via Visit Sweden.  

De fokusområden som Visit Sweden valt ut är: Urban Lifestyle, Swedish Lifestyle, Natural Playground och Vitalised Meetings



 
1  SEPTEMBER  2010

Destinationsarbetets viktiga frågor

Kommentarer: 0 st

Idag är jag för att lära hur vi ska jobba vidare för flyget och destinationen. Jag lägger ut mina anteckningar löpande så fler kan ta del av dagen och lära lite i den här frågan som är en av de viktigaste för hur vi ska skapa tillväxt i regionen. Det ska pratas om hur man kan finansiera och dela risken när man drar igång en destination? Är direktflyg ett måste? Vad krävs för en exportmogen perifer destination? Hur ska man jobba för att bli framgångsrik? Vad kräver den internationella marknaden? Offentligt och privat i samverkan?


Martin Karlsson Turismens utredningsinstitut berättar om den studie de genomfört av nio europeiska marknader. När man kommer utanför städerna så ser tillgängligheten annorlunda ut. Det viktigaste är processen från det att man har en destination till dess att det reser in gäster. Grundförutsättningen är att man kan ta sig fram och tillbaka men det beror på hur attraktiv destinationen är hur viktig kommunikationerna är. De faser destinationerna genomgår är följande som tar ca 1 år:

1.      Identifiera ny destination.  Man behöver unika reseanledningar och produkter med riktigt hög kvalité. Förmågan att med kundernas ögon se det unika är framgångsfaktor för perifera destinationer. Att erbjuda hundsläde är tex. inte unikt.

 

2.      Informationsinsamlingsfas där man kartlägger destinationen. Boenden, resor, attraktioner, besöksmål, samverkansmöjligheter. Det räcker inte med en eller två dar, det måste täcka över en vecka med diversifierade upplägg. Flera olika bolag vill kunna erbjuda olika produkter så det måste finnas fler aktörer. Boendet är med nischat utan man söker hög kvalité, standard och unicitet. Kvalitet går före volym. Resetiden är beroende av hur unik produkten är, ju mer unikt ju längre tid kan man resa. Bagaget måste dock gå att checka in hela vägen, det är viktigt liksom prisbilden. Att mellanlanda är OK om väntetiden inte är för lång. Transfern får inte heller vara för lång mellan flygplatsen och resmålet.

3.      Paketerings process. De flesta researrangörerna paketerar själva men många samarbetar med destinationer. Det är enklare att sälja både resa och innehåll samtidigt. I de här första tre faserna kan researrangören kliva av ett samarbete. Här måste det finnas hjälp för små företag. Samarbete inom en destination –är viktigt för att klara emottagandet, sälja sin grannes företags produkter, mentalt se sitt företag som en del i en destination, inte konkurrens utan samverkan.

4.      Marknadsföring och försäljning där man verkligen levererar det man lovat.

5.      Turisterna kommer och då ska förväntningarna överträffas av både gästerna och resebolaget. Det räcker inte att vara OK, man måste vara WOW. Om kunderna är mer än nöjda så kommer framgången.

Vad krävs då av Svenska destinationen i de fem stegen:
Professionellt bemötande av lokala turistföretag och destinationer. Deltagande på mässor för att visa upp att man är exportmogna. Snabb återkoppling till arrangörerna när de frågar om något. Mail ska besvaras samma dag. Destinationen måste hålla det man lovat.

När Sverige jämförs med andra länder och främst med Finland så upplevs Sverige inte ha lika hög kvalité, utbud, variation av aktiviteter och boendeanläggningar. Inte tillräckligt professionella. ”Lite för många handmålade skyltar”.  

Slutsatser: Tillgängligheten är en viktig pusselbit men ej ett krav. Restiden är central. Men om resan är tillräckligt unik så får restiden mindre betydelse.

Direktflyget är ingen konkurrensfördel OM resan inte är unik. Resmålet måste byggas och bli högkvalitativa för att direktflyg ska löna sig och fungera. När resebolagen är intresserade av en destination så skyndar det på kravet på direktflyg. Samverkan är det viktigaste av alla för att skapa destinationers unicitet. Samverkan skapas av tillit och kräver svettigt arbete.

Transfertiden bör hållas till max en till två timmar.



 
31  AUGUSTI  2010

Backar in i framtiden

Kommentarer: 0 st

Idag har vänsterpartierna lagt sitt valmanifest där jag är förvånad och förtvivlad över flera av deras förslag. Landsbygden har de helt glömt bort inte ett enda ord om landsbygden utan istället pålagor i form av kilometerskatt och bensinskatt och så lägger man ett stort ansvar på kommunerna då det gäller att betala för de förslag de lägger fram. Vet de inte hur det står till i kommunerna? De kräver att kommunerna fullt ut ska finansiera deras förslag, men de säger ingenting om hur kommuner med sned demografisk situation ska kunna hantera detta. Hur ska det hanteras i Sorsele, Vilhelmina och andra kommuner med stor andel äldre? Det finns inte heller nåt enda förslag på hur tillväxt ska skapas i inlandet eller i Norrland.

Ett annat förslag som ja undrar över är att företag ska tvingas att vara jämställda. Allservice som min man driver skulle då tvingas att anställa en kvinna oavsett.  Att tvinga företagen till jämställdhetsplaner, även om man som företagare bara har en anställd, kommer inte åt det grundläggande problemet. Centerpartiet menar att strukturella förändringar, som att öppna upp välfärdssektorn så att fler kvinnor kan starta företag samt sänkta skatter är förändringar som gör skillnad och ökar kvinnors frihet både på lång och kort sikt. Att RUT avdraget stärkt jämställdheten och minskat arbetsbördan för många kvinnor och skapat jobb för andra tar man ingen hänsyn till. Men döm av min förvåning då vänstern anser i sitt förslag att ROT avdraget ska vara kvar, vad är skillnaden mer än den könsmässiga fördelningen och vilka som gagnas av skatteavdraget. Jag förstår inte rimligheten i att göra skillnad på ROT och RUT.  

Det som skrämmer mig mest i förslaget är oförståelsen för hur tillväxt skapas och att det krävs företag för att finansiera välfärden. Ett mycket olyckligt steg av Socialdemokraterna att gå i Vänsterpartiets ledband då det gäller detta. Mona Sahlin har gått ut och pratat om företagens betydelse och jag trodde att det betydde mer än de presenterar idag.  De väljer att backa in i framtiden när det egentligen bör handla om att gå framåt!





 
31  AUGUSTI  2010

Lyssna mer på Inez och om framtiden i inlandet

Kommentarer: 0 st
På den här länken kan du lyssna till olika röster om Inlandets och Landsbygdens framtid bland annat Inez Abramsson från Latikberg.
 
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=3963737



 
31  AUGUSTI  2010

Tingsgatan är guppig och svår

Kommentarer: 0 st
Igår fick jag ett besök vid valstugan som ville visa hur svårt det var att gå från gruppboendet på Manhatten till Jobb@ på Tingsgatan om man behöver rulator eller rullstol. En fråga som jag aldrig tänkt på själv men som var så solklar när jag fick den presenterad för mig. Det är precis sånahär frågor som det är så viktigt att få ta del av och som kommer fram när man finns "ute på byn". Så kom och hälsa på i valstugorna och säg vad du vill se för förbättringar.


 
30  AUGUSTI  2010

Besök av framtiden.

Kommentarer: 0 st
Hade precis besök i valstugan av Vilhelminas framtid i from av åtta flickor från årskurs fem på Volgsjö skola. De frågade hur det var tänkt om de skulle flytta till Hembergsskolan när de började årskurs sex. De ville inte flytta då de ville få vara störst på Volgsjö nästa år. De tyckte att man  måste bli stor så fort om man skulle "måsta" vara på Hemberget som de sa.
 
De tyckte även att det inte fanns någonting att göra eller någonstans att leka. de tyckte även att det var pinigt att leka om det var så stora barn som skulle se på.
 
Jag blev så glad av deras besök och jag försökte berätta hur det resonerats i frågan. Jag har full förståelse för deras undran och deras tveksamhet. Jag är inte heller helt övertygad i den här frågan och jag tror att både attityder, kultur och värdegrund måste anpassas för att flytta ihop. Ett sättt kan vara att titta på hur man lyckats i Storuman som har årskurserna tillsammans. Det ser ut att fungera mycket bra och frågan är hur de jobbat för att nå dit. Det verkar även som om Storuman har ett mycket mer intensivt deltagande av lokalsamhället i skolan. Kanske något att lära av?



 


Annonsera  |  Användarvillkor  |  Kontakt  |  Bli medlem  |  Startsidan  |
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

ANNONSERA HÄR »
13 000 besökare/mån!